Att mäta psykologisk trygghet i en grupp kan låta diffust och teoretiskt, men det som sker efter en mätning är långt ifrån det. De dialoger och insikter som sker av resultatet, kommer med stor sannolikhet att fungera som katalysator för att ta gruppen till nästa nivå.

Åh nej, inte Carina. Hon verkar vara på väg mot mig, och stegen är arga och bestämda. Nej, nej, nej. Om jag låtsas att jag inte ser henne och är helt fokuserad av arbetet, så kanske hon fattar att jag inte har tid att älta alla problem och fel hon kommer och gnäller om, tänker Micke och tittar intensivt in i skärmen på sin laptop när han ser sin kollega komma mot hans plats på kontoret.
Precis det här kan hända en helt vanlig dag på en helt vanlig arbetsplats. (Historien är inspirerad av en verklig händelse, men personerna i historien är fiktiva och heter varken Micke eller Carina, alla likheter med riktiga personer är en slump.)
Just den här arbetsplatsen gjorde en mätning av den psykologiska tryggheten i gruppen. När vi tittade igenom resultatet tillsammans blev det tydligt att gruppens bild av hur tryggt och säkert det var att misslyckas var mycket olika.
När de såg skillnaden de hade i gruppen av hur tryggt och säkert det var att misslyckas, blev det en katalysator för ett värdefullt samtal om just misslyckande. Att mäta psykologisk trygghet i den här gruppen, var just den avgörande faktorn för att det här samtalet kunde ske.
Misslyckande påverkar min självkänsla
Det visade sig att ett par individer tyckte det var jobbigt att göra fel. Att de upplevde att misstag, fel eller misslyckande innebar att de var mindre värda som person.
“Att jag själv tänker om mig själv, att när jag gör fel eller misslyckas med något är jag mindre värd som person.”
De här individerna tillät andra och tänkte inte samma när andra gjorde fel. De förstod mycket väl att vi behöver göra fel och att vi lär oss av just misstag. Att det är så vi utvecklas. Men ändå tyckte de att det var väldigt jobbigt när de själva misslyckades eller gjorde fel. För det blev många nedtryckande tankar i deras egen hjärna om sig själva. För fel och misslyckanden påverkade deras eget värde som person, deras självkänsla, negativt. I den här historien kallar vi den här personlighetstypen för Micke.
Vad är självkänsla? Självkänsla beskriver vilket värde du tycker att du har. Om du känner dig nöjd och trivs med den du är. Dina känslor och värderingar är ofta omedvetna och kommer automatiskt. Din självkänsla påverkar dig dagligen, genom hur du tolkar och upplever verkligheten. Självkänslan kan vara olika stark inom olika områden i livet. Man kan till exempel vara nöjd med sig själv som medarbetare men missnöjd med sig själv som partner. De flesta människor har en självkänsla som ligger mittemellan stark och svag. Självkänslan kan också förändras under livet.* |
* Källa:1177.se Läs mer
Att leta risker och fel
Längre fram under samtalet kom det också fram att ett par individer var väldigt fokuserade på att hitta fel. Att under hela deras liv har det handlat om att minimera risken att inte lyckas genom att hitta fel och förekomma dessa. Så de hade blivit experter på att snabbt och direkt belysa alla fel och problem som kanske kommer hända i framtiden eller som de kommer att stöta på och som de har hittat. Det här är våra Carinor i den här berättelsen.
Så nu kanske du förstår varför det skaver.
För när Carina stövlar in så känner hon att Micke glider undan och kanske uppfattar hon också att han tycker att hon är jobbig. Och eftersom Carina ser att deras möjlighet att lyckas bygger på att de är rustade för allt som kanske kan hända, tycker hon med stor sannolikhet att Micke är en undanglidande icke handlingskraftig person som verkar ha svårt att ta tag i saker. Och det retar henne, för det kommer att förstöra för dem alla.
Micke å sin sida tycker att Carina är obehaglig, negativ och gnällig. Och när han blir utsatt för hennes direkta påhopp på saker som han har missat eller gjort fel, känner han sig värdelös som person och går med stor sannolikhet hem och ältar hur dålig och värdelös han är. Han tycker inte alls att det är nödvändigt att Carina går runt som en slags egenutnämnd polis som pekar ut allt som är negativt och fel.
Att komma vidare
Första steget för det här teamet var just att förstå varandras olika perspektiv. Nästa steg blev att träna på hur de möter varandra på ett annat sätt, när vi bättre förstår varandra olika perspektiv. Och därefter behöver de hjälpa varandra att förstå om det nya sätten fungerar eller ej - och skruva ytterligare på hur de möter varandra.
För att inte möta varandra är inget alternativ. Det kommer de att göra oavsett. Så det kanske är lika bra att träna på hur vi möter och förstår varandra bättre.
Att inte göra fel är inte heller något alternativ. För vi behöver våga göra fel för att utvecklas och lära. Och vi behöver riskbedöma för att förekomma och vara rustade.
Så både Micke och Carina behövs och har en viktig roll i grupper. Vi behöver bara träna oss på att bättre möta varandra och förstå varandra. För då kommer det att skapa magi!

Mycket att vinna på att mäta psykologisk trygghet
Det som händer där du mäter psykologisk trygghet i en grupp är just att gruppen får möjlighet att bättre förstå sig själva och varandra. Det en mätning gör är att vi kan börja prata om saker och situationer från ett annat håll, och ofta blir det som ett förlösande samtal då vi börjar förstå varandra bättre. Så underskatta inte kraften i att mäta psykologiskt trygghet - för genom en mätning får ni både ett nytt sätt att prata om det som ibland skaver och det ger också en tydlig bild av vad teamet behöver utveckla för att nå sin fulla potential.
Vill du utforska vad du och ditt team kan göra för att bli ett högprestarande team genom att öka den psykologiska tryggheten hos er? Eller vill du veta mer hur en mätning går till? Boka en digital kaffe med oss - vi är experter på psykologisk trygghet i grupper.
댓글